Konstantinos Kavafis
Läsa Kavafis

image

Läsa Kavafis är en dvd-bok – film & bok i samma förpackning. Dikterna är nytolkningar av Rea Mellberg & Magnus William-Olsson, medan filmen är gjord av Carl Henrik Svenstedt, Nicholas Wakeham & Piri Can Koman.

Carl-Henrik Svenstedt:
»Reading Cavafy är på inget sätt en »svår« film. Den dansar fram genom gränderna vid Medelhavets kuster: Alexandria, Aten, Istanbul. Men om du köper en diktbok med Kavafis poesi så är det inte för att läsa den en enda gång från pärm till pärm. Den är gjord för återvändare, avsmakare och eftertänkare. Själv hade jag levt med dessa rader i fyrtio år när vi äntligen kunde göra filmen.«

Sture Linnér:
»Konstantin Kavafis dog på sin sjuttioårsdag, den 29 april 1933. Han var då okänd som författare, utom för några vänner i Alexandria. Men tre år senare började hans poesi aktualiseras i vida kretsar, både bland greker och bland utlandets litterära berömdheter, främst tack vare Georg Seferis, stor inte enbart som diktare utan också som litteraturkritiker.
Vad är det som gör att man runt omkring i världen ännu i dag känner det angeläget att lyssna till Kavafis försynta röst? Att de erotiska dikterna, genomsyrade av hans homosexualitet, starkt attraherat många med samma läggning som han är lätt att förstå. Så till exempel har the gay liberation i USA lite bullrande förgrovat tagit honom på entreprenad som en ny Oscar Wilde, och inom Oxbridges i hög grad homosexuellt inriktade intellektuella elit blev han tidigt och fortsätter att vara något av en kultfigur. Men allt han skrivit med motiv från den hellenistiska storhetstiden för två årtusenden sen och från romerska och bysantinska epoker – vad har det att ge poesiälskare i New York och Moskva och Stockholm och Sidney? Och hans filosofiska diktning – har den verkligen djup och bärkraft nog att förvandla en poet i en av det hellenska kulturområdets utkanter till en kosmopolit med hemortsrätt i den stora världslitteraturen? Under de senaste par tre årtiondena har det skrivits en mängd avhandlingar, inte minst av kvinnliga forskare (vid Sorbonne och Princeton och vid universiteten i Moskva och New York och Padua) som besvarat de frågorna i starkt positiv anda. Själv begränsar jag mig här till att framhålla två drag i hans diktning som jag tror kommer att ge dem ett bestående värde.«

 

KRITIKERRÖSTER

»Läsa Kavafis ägnas annars mest åt hans kärlekslyrik, vilket är helt logiskt för hela boken verkar vara ett kärleksarbete från början till slutet.«
Mats Granberg, NorrköpingsTidningar

»… en ren fröjd att läsa.«
Tommy Olofsson, Svenska Dagbladet

»Projektet är, trots dikternas ringa antal, omfattande. Speciellt intressant är det att få ta del av filmens gestaltning av hur levande Kavafis poesi fortfarande är på gator och torg i hans tre städer Istanbul, Aten och Alexandria. I några oerhört fina scener tar sig filmteamet in i en tatuerarstudio, där en nytatuerad ung kvinna på frågan om huruvida hon känner till Kavafis lyser upp i ett självklart ”Of course!”, varpå hon med inlevelse läser dikten ”Poeten och hans musa” på grekiska.«
Hanna Nordenhök, Helsingborgs Dagblad

 

RECENSIONER

Svenska Dagbladet 2007-05-24
Helsingborgs Dagblad 2007-05-16
NorrköpingsTidningar 2007-05-10
Blaskan nr 9 2008
Hufvudstadbladet 2008-11-12