Nick Perumov
Svärdens väktare 2.
Diamantsvärdet och träsvärdet 2

»Nick Perumov är bara Nick Perumov och inte Tolkiens efterföljare, men att jämföra med honom. … Det här är hans magnus opus. Det är drivet, väldigt medryckande och spännande.«
Yukiko Duke, Gomorron Sverige, SVT

Kejsardömet Melin står på randen till inbördeskrig. Genomsyrad av de olika folkslagens ömsesidiga misstro och hat, full av ödeläggelseprofetior och hämndbegär samt prisgiven åt högre viljor och makter, går Norra världen en kall, blodig och kanske sista vinter till mötes. I Svarta staden rasar bränder efter gatustriderna mellan magiker och legionärer, medan upprorsandarna vaknar i rikets utmarker bland de gnomer och danker som i århundraden förtryckts och nästan utplånats av människorna.

Efter att just ha återhämtat sig från det årliga Dödsregnets frätande inferno kastas imperiet in i en långt mer förödande kamp: märkliga bockfotade varelser blandar sig i dess inre angelägenheter och visar ingen avsikt att dra sig undan.
Trollkvinnor, stridsmagiker, valkyrior och orakel drabbar alla samman med verkliga och inbillade fiender. Under tiden sprids illavarslande rykten om att Frälsaren är på väg att stiga ner på jorden och sätta hela denna olyckliga värld i brand. Kommer profetiorna att gå i uppfyllelse?

Svärdens väktare är en serie om åtta fristående böcker. Perumov utsågs 2004 till Europas bäste inom genren och valdes 2007 för andra gången till årets fantasyförfattare i Ryssland.

KRITIKERRÖSTER

»… en mäktig berättelse – tung, mörk, svindlande som en svårgenomskådad labyrint (både språkligt och idémässigt). Associationerna till nutid är glasklara: misstänksamhet, förtryck, kontroll. Fast här är det magin står för avlyssning och övervakning … Detta är inget annat än storslagen fantasy i dess svartaste uttryck, att läsas långsamt, fundersamt.«
Gull Åkerblom, Bibliotekstjänst

»Perumov flätar sin historia snabbt och säkert, och som läsare är man på helspänn för att hänga med i vändningarna. Han visar inget av den västerländska fantasyns pedagogiska långsamhet, utan förklarar snabbt i ena mungipan, medan händelserna fortskrider. Det är sällan jag svär över att en bok är för kort …«
Lotta Olsson, Dagens Nyheter

»Det är en välskriven saga där Tolkiens ande vilar tung. … Ingen vet om de andra, deras hemligheter och vart de är på väg. Det är riktigt roligt att som vuxen svepas med i magin.« Lovisa Lönnebo, SVT Go’ kväll

»Detta är fantasy för fullvuxna. Maktanalysen är rent machiavellisk, sexskildringarna brutala och tortyrscenerna smärtsamt explicita. Inflytandet från Tolkien är märkbart, till icke-människornas skaror hör både orcher och alver. Men man måste inte tolka dem bokstavligt som sagoväsen. De
kan lika gärna vara tjetjener, burjater eller jakuter. Härskarfolkets folkmordsretorik är rasistisk, och att olika folkslag dehumaniseras i imperialismens namn hör ju tyvärr till vanligheten i den verkliga världen.
Om man byter ut magi mot teknologi och sagoväsen mot etniska minoriteter är Diamantsvärdet och träsvärdet snarast en sf-roman med tydligt politiskt budskap. Samtidigt här finns tillräckligt med trollkarlar, förtrollade smycken, sköna jungfrur och ädelmodiga hjältar för att tillfredsställa även den kräsnaste fantasyfantast.«
Björn Gunnarsson, LO-Tidningen

»Den stora skräcken i Diamantsvärdet och träsvärdet är inte lynchningarna, gruppvåldtäkterna eller den utstuderade tortyr som magikerna är mäktiga. Nej, ty döden kommer inte till slut som en befriare utan är bara ytterligare en plats dit förföljarna kan nå. Nekromantin är utbredd, den otäcka förmågan att väcka döda till viljelöst slavliv. Det får Tolkiens Mordor att verka ungefär lika farligt som en stockholmsk korvkiosk en fredagskväll: visst, lite riskabelt, men de flesta man möter är trots allt trevliga. I Svärdets väktare kan allt bli avgrundsdjup fasa.«
Lotta Olsson, Dagens Nyheter