Nick Perumov
Nick Perumov föddes 1963 i Leningrad och är sedan snart tio år bosatt i USA, där han är verksam som författare och mikrobiolog. Han har skrivit 21 böcker som har översatts till en rad språk. Perumov står med ena foten i den breda, ryska episka traditionen och den andra i den moderna fantasyromanen. Det är storslaget, mångbottnat och oupphörligt spännande.

Där Tolkien och Harry Potter slutar, där börjar Perumov. Och det var just så han inledde sitt författarskap i början av 90-talet. Efter att ha översatt Sagan om ringen till ryska återvände han till Midgård genom att skriva: Mörkrets ring. Det var tänkt som en fortsättning på Sagan om ringen, men blev till ett eget verk i sin egen rätt. Trilogin utkommer på svenska från och med maj 2010. Tilltaget gjorde honom snabbt ryktbar och sedan dess har hans popularitet bara vuxit. Böckerna har hittills sålt i över 8 miljoner exemplar. År 2004 valdes han till Europas bäste fantasyförfattare, och ändå är det först nu som han på allvar håller på att upptäckas av publiken i väst. År 2007 utsågs han för andra gången till Årets fantasyförfattare i Ryssland.

Diamantsvärdet och Träsvärdet, första delen, inleder Svärdens väktare, en serie om sammanlagt tolv böcker, som många av Perumovs läsare betraktar som hans främsta verk. Den svenska utgåvan (del 1–5) har hittills sålt över 70.000 exemplar och hyllats av såväl läsare som kritiker.

PERUMOV KOMMER TILL BOKMÄSSAN I GÖTEBORG OCH TILL STOCKHOLM I SEPTEMBER!

Svärdens väktare 1–12:
> Diamantsvärdet och träsvärdet 1 (utk sept 2006)
> Diamantsvärdet och träsvärdet 2 (utk sept 2007)
> Nekromantikerns födelse (utk maj 2008)
> Nekromantikerns irrfärder (utk okt 2008)
> Nekromantikerns flykt (utk april 2009)
> Nekromantikerns ensamhet 1 (utk feb 2010)
> Nekromantikerns ensamhet 2 (utk maj 2010)
> Nekromantikerns krig 1 (utk okt 2010)

Nick Perumov intervjuades i GöteborgsPosten.

 

MÖRKRETS RING

Del 1: ALVKLINGAN (500 sidor, utk. okt 2010)
Tre århundraden har passerat sedan Ringkriget. Mörkrets herres fästning ligger i ruiner, Midgårds fria länder lever i fred och välstånd, men de sista trollkarlarna och mäktiga kungarna har försvagats av allt överflöd och blivit döva för de järtecken som förutspår onda olyckor. Misstänkta vandrare har iakttagits på värdshusen i Fylke, och i hobbiten Falkes händer har Alvklingan börjat avge ett illavarslande blått sken.
> Läsprov.

Del 2: DEN SVARTA LANSEN (625 sidor, utk. okt 2011)
Tre soldater släpar sig fram på Midgårds regnsjuka vägar. Målet för deras irrfärder är nära, men ouppnåeligt. De förföljer Olmer, kungen utan kungarike och Mörkerringens siste bärare. Runtomkring rasar kriget och endast ett mirakel kan rädda ljusets försvarare från den vrede som fyller den som förberett Den svarta lansen för ett sista, dödligt hugg.

Del 3: ADAMANTEN AV HENNA (450 sidor, utk. okt 2012)
Några årtionden efter Olmers och Grå skvadronens fall börjar underliga saker hända i utkanten av kungariket, vilket inte undgår Falke Brännbock och hans vänner, som genast bryter upp och beger sig österut. Det är just dit hobbitens dolk kallar dem med sin magiska kraft. Och det är just därifrån som Falke får märkliga syner, i vilka Ljuset är skoningslösare och farligare än Mörkret, och med ens tycks Ljusets försvarare hota Midgård med oundviklig undergång.

INTERVJU MED NICK PERUMOV

Nick Perumov, vem är du?
En ryss. Det betyder mycket mer än du kanske tror. Dessutom är jag vetenskapsman, mikrobiolog, fantasyförfattare, pappa till tre pojkar. Men först av allt – ryss. Jag har mött många människor med olika kulturella bakgrunder, olika religioner, och jag har insett att ”för att kunna stå behöver du dina rötter”. Man måste hålla fast vid sin kultur och sina traditioner, och samtidigt respektera andras.

Du har sålt över 6 miljoner exemplar bara i Ryssland – det är ofattbart mycket.
Ja, det är sant. Ryssarna gillar mina böcker, och det kommer fler och fler översättningar, så jag hoppas att ännu fler kommer att upptäcka dem.

Hur började du skriva?
Jag hade läst Sagan om Ringen ett antal gånger och kunde inte acceptera tanken att den var slut, att det inte skulle komma fler böcker. Så jag satte mig ner och skrev en fortsättning: Mörkrets ring, en serie om tre böcker. Fast jag skrev den bara för mig själv och mina vänner – jag hade inte en tanke på att den skulle ges ut. Sedan spreds det en massa kopior och en dag ringde ett förlag och ville ge ut böckerna.

Serien ”Svärdens väktare”, som nu ges ut på svenska, vad handlar den om?
Det är berättelsen om vad som händer när man väljer det minst onda alternativet. Jag vill visa att man ibland måste skapa det goda med hjälp av det onda, eftersom det inte finns något annat att börja med. Huvudpersonen Fess är nekromantiker, alltså en person som utvinner kunskap ur de döda, och han måste utföra vidriga ritualer och vara grym, både mot sig själv och andra. Det resulterar i smärta och det plågar honom, men han måste bekämpa obalanserna som uppstått i världen. Det är också berättelsen om en ung kejsare, som uppfostrades som en vargunge och berövades alla mänskliga känslor. Han startar ett krig för att återvinna sin mänskliga identitet. Sedan finns det många andra personer också, för det är en komplicerad värld full av gudar och andra.

Vad innebär fantasy för dig?
Det är den mest basala formen av berättande. Litteraturens första kod, skapad av mänskligheten själv. Romanens sannaste språk. Och naturligtvis en portal till andra dimensioner, där vi kan förhindra det moderna samhällets sönderfall och undersöka alternativen. Som författare är det min ambition att skapa en egen värld och få den att leva.

Du föddes i Sovjetunionen, i Leningrad (i dag Sankt Petersburg). Var fantasy en vanlig genre där?
Nej, verkligheten var så skruvad att det inte behövdes någon fantasy. Haha! Nej, tyvärr finns det ingen som lord Dunceny eller Tolkien i den ryska litteraturen. Fantasy betraktades som ”oviktigt” och barnlitteratur, som sagor och så vidare. Så mitt första möte med fantasy var Bilbo av Tolkien.

Du lever numera i USA. Har flytten påverkat dig som författare?
Nej. USA är bara en plats där min dator får elektricitet. Det var många ryska forskare som kom hit för tio år sedan, för hemma fanns det inga jobb. Jag är tacksam för att jag fick komma hit, men mitt hjärta finns hos mina läsare.

Hos de svenska också?
Självklart! Jag är hemskt glad att mina böcker har börjat ges ut på svenska och att så många verkar gilla dem.

Tack för intervjun, Nick.
Tack själv!

© Ersatz 2008