Jevgenija Belorusets

Om djurens moderna liv

I Om djurens moderna liv närmar sig den ukrainska författaren Jevgenija Belorusets samtiden med en absurd och filosofisk text om djurens liv och död i en värld där kriget är ständigt närvarande men knappt benämns. Den gåtfulla gränsen mellan män­niska och djur undersöks i »föreläsningar«, fabler, dialoger och dagboksblad som interfolieras av författarens egna fotografier. Hönor, fiskar, grisar och kråkor har en självklar plats i världshändelserna; ett djur kan bära på en död människas själ, och människor förvandlas till djur i dödsögonblicket. 

Boken är skriven strax före Rysslands fullskaliga invasion 2022 och bygger på sex års intervjuer med invånare i Donbas; när det var för svårt att prata om kriget frågade författaren om djuren i stället.

Ur Om djurens moderna liv:

»Elektriciteten i vårt kvarter kopplades bort. Vattnet slutade levereras. Intill oss låg en svinfarm, men det fanns ingenting att utfodra djuren med, grindarna öppnades och grisarna sprang in i staden – en del sprang till parkerna, en del ut i naturen, andra försökte försökte tigga sig in hos någon. 

Förbi mitt hus tågade ett litet sällskap grisar, jag kan ingenting om grisar, jag såg bara att de gick långsamt, som om de försökte lista ut på vägen vad de nu skulle ta sig till.

Ägarna till svinfarmen hade rest sin väg. 

Beskjutningen fortsatte. Grannarna organiserade gemen­sam jakt på grisarna i hela kvarteret. Och medan jag grät, medan jag försökte få åtminstone någon att komma till sans på min gata, i mitt bostadsområde, grillades fläskspett, slaktades grisar, skriken var öronbedövande, som om man dödade dussintals människor, överallt skrik, vrål, gräl, käbbel, ilska, svett – de kavlade upp ärmarna och tog itu med sitt.

Så erövrades vår stad.

Men vem var det som erövrade den?

Militärfordon anlände, män hoppade ur en lastbil och jag såg generade leenden, ljus hy, ostyrigt pannhår, hörde ett ovant språk, lade på minnet de helt unga soldatansiktena som såg sig omkring med förvåning.«